Jag är min mors dotter

Idag har jag haft skurmoppen och dammvippan framme, jag har ett behov att måsta städa innan jag åker bort. Detta är ett (vad jag vet) ganska så normalt fenomen bland kvinnor, men ganska underligt. Jag kommer ju inte att vara här, så varför måste det då vara rent och för vem?!
När Pontus frågar brukar jag säga att det är skönare att komma hem till ett rent hem än ett skitigt, men där biter jag mig själv lite i svansen eftersom det första jag gör när jag kommer hem är att påbörja samma procedur som precis innan jag åkte. Det blir ju dammigt även om man inte är hemma, tiden står ju inte stilla. Trotts denna insikt så skulle jag aldrig kunna lämna mitt hem skitigt, eller rättare sagt ostädat eftersom det sällan är skitigt i en perfektionists hem. Trotts att mitt förnuft säger att jag bara skapar mer arbete för mig själv så är jag min mors dotter och går i hennes fotspår. Undrar om våran dotter blir lika mig eller Pontus? Troligen mig...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0