Klockan är typ tio i åtta och jag håller på att dö. Det är helt dött i kundlokalen och värmen skapar en tryckande huvudverk. Det är tur att vi har två fläcktar annars hade nog inte jag orkat sitta upp just nu. Mina fötter är som två vattenbalonger, det känns som om de ska spricka så fort jag ställer mig upp (jag förblir sittandes). Men om en timme så stänger vi och då ska jag cykla hem till Pontan. Det ska bli skönt att komma ut och andas frisk luft. Jag känner mig lite som en fånge :) Men jag har ju Kassem som sitter här med mig..